Old but Gold times
Sitter här hemma, det ösregnar ute & bläddrade igenom massa bilder på datorn!
Hittade denna bild på min bästa vän J, som just nu är väldigt saknad!
Tänk att det finns personer som det känns som att man har känt hela livet, fast det bara är några år.
Men man vet att man alltid kommer finnas där för varandra i ur & skur resten av livet. -Systrar!
//Liero
När harmoni & inspiration möts!
Nästan ett år har gått sen mitt senaste inlägg här...igen....
Precis så har det senaste året i mitt liv varit. Fullt ös medvetslös!
Allt ha haft förmånen att få uppleva massa nya utmaningar är nog få förunnat, men att nu sitta här framför datorn ute på balkongen med en kopp kaffe & känna att jag vill skriva igen känns så skönt.
Precis så har det senaste året i mitt liv varit. Fullt ös medvetslös!
Allt ha haft förmånen att få uppleva massa nya utmaningar är nog få förunnat, men att nu sitta här framför datorn ute på balkongen med en kopp kaffe & känna att jag vill skriva igen känns så skönt.
Jag har hittat lugnet för ett litet tag i alla fall.
Jag ska återberätta en liten kort del av min sommar, höst & vinter.
Sommaren 2014:
Eftersom Jessica min bästa vän hade en tung vår & sommar vilket resulterade i att även jag fick en ganska kämpig sådan. Att se sin bästa vän som jag tidigare nämnt i inlägget tidigare må så pass dåligt & att resan tillbaka till sitt vanliga liv är lång, gjorde att man gav all sin energi till att finnas där, vilket jag inte ångrar en sekund. Denna sommar var ganska händelselös, knappt några utflykter, knappt något annat än vardagen tyvärr. Jag fick ett Wake up call som även det tidigare nämnt att jag måste försöka leva lite mer här & nu samtidigt som man jobbar tokmycket. Jag bestämde mig för att gå ner lite i tid & va faktiskt ledig 2 dar i veckan hela sommaren. Hejja mig! Nyttigt, lite rastlöst men oerhört viktigt. Jag tog mig lite egen tid ägnade mig mer åt träningen igen, som jag slet på ganska hårt fram till hösten då nästa äventyr skulle börja. Men det återkommer jag senare till i detta inlägg. Jag tog vid flera tillfällen min picknickkorg & drog ner till min lilla oas nere i mellsta på bryggan & låg flera timmar där & lyssnade på musik i solen & bara tänkte. Fick besök av mina fantastiska vänner Jessica & Alexander från Småland med sina härliga barn. De bodde här uppe i 4 dagar & vi myste mest runt. Plockade jordgubbar i Västerby, badade i Leksands Sommarland, grillade & bara hade det bra. Underbart med sådan vänskap. Även om man inte setts på tokmånga månader så finns de alltid där. Sådan tacksamhet.
Mamma & pappa var upp & hälsade på några dagar & utan dem är jag halv. Att bo så långt ifrån sina rötter gör ibland ont, men att veta att de alltid ställer upp & finna där i ur & skur räddar upp mitt liv & gör att mina beslut alltid känns enklare. jag följer mitt hjärta & lever i nuet. Tacksamhet, enorm tacksamhet.
Augusti närmade sig sitt slut & sommaren på farmen hade varit en bra sådan.
Jag va trött när jag lämnade dalarna i September, det hade varit mycket som spelat in sen jag va hemma sist. Behövde ladda upp batterierna rejält, långt ifrån min vardag. 4v semester i Småland!
Brorsan & jag bokade en resa till Kreta igen i september. 1 vecka med sol, bad & massa slappdagar gjorde sig välbehövligt. Kom hem till Sverige igen med energi.
Lagom till min nästa stora utmaning!
Höst 2014:
Citat från min fb oktober: "När jag började på Romme Alpin 2007 endast 19 år gammal, så drömde jag om att bli precis lika duktig som mina chefer & kollegor på denna fantastiska arbetsplats så att jag någon gång i framtiden kunde få ha "min" egna toppstuga!!! Idag är det 2014, åtta säsonger senare & jag har fått lära mig så otroligt mycket under dessa år i arbetslivet! Jag är långt ifrån klar, för man lär för livet & de finns så många otroligt duktiga & kunniga kollegor att se upp till! Men ...det viktigaste av allt som jag burit med mig från min uppväxt & som jag fortfarande alltid kommer vara, är att alltid våga vara mig själv! -Ett stort leende på läpparna, ödmjukhet & glimten i ögat kommer man väldigt långt på när kunskapen ibland inte räcker till, för det gör den inte alltid, hur gärna man än vill!!
Nu så sitter man här 20 april på sin semester & har väl knappt fattat att vi lyckades. Fortfarande väldigt stolt, och det kommer jag nog alltid vara! Drömmen gick liksom i uppfyllelse och slutade lyckligt.
Att jag dessutom fick träffa människor som kommer vara mina vänner livet ut. Att jobba så nära & intensivt gör att man känner sig halv utan varandra. En tomhet som är så svår att förklara. Dagarna efter säsongen är alltid samma känslor. Tomhet, tårar, ensamhet. Det känns lite som att ta studenten igen fast man vet liksom inte riktigt vad som väntar bakom nästa blad. Tro mig jag vet vad jag ska göra i sommar, inte riktigt så menat men just att rutinerna försvinner, man drar undan mattan & helt plötsligt var de dära 100 dagarna slut & man vaknar upp & ens liv är i sina egna händer igen. Man fyller sina egna dagar med liv igen. Omställning deluxe, men jag har gjort det förut så jag vet hur jag reagerar, & vad som krävs för att hitta energi tillbaka igen.
Det bästa är att Vänskapen finns & att vi kommer att umgås även när det inte är säsong. Det glädjer mig!
På kort tid har jag nu berättat min vardag senaste 9 månaderna.
Återkommer snart med tankar från min vardag här & nu under semestern!
Massa kärlek
Linda
Jag ska återberätta en liten kort del av min sommar, höst & vinter.
Sommaren 2014:
Eftersom Jessica min bästa vän hade en tung vår & sommar vilket resulterade i att även jag fick en ganska kämpig sådan. Att se sin bästa vän som jag tidigare nämnt i inlägget tidigare må så pass dåligt & att resan tillbaka till sitt vanliga liv är lång, gjorde att man gav all sin energi till att finnas där, vilket jag inte ångrar en sekund. Denna sommar var ganska händelselös, knappt några utflykter, knappt något annat än vardagen tyvärr. Jag fick ett Wake up call som även det tidigare nämnt att jag måste försöka leva lite mer här & nu samtidigt som man jobbar tokmycket. Jag bestämde mig för att gå ner lite i tid & va faktiskt ledig 2 dar i veckan hela sommaren. Hejja mig! Nyttigt, lite rastlöst men oerhört viktigt. Jag tog mig lite egen tid ägnade mig mer åt träningen igen, som jag slet på ganska hårt fram till hösten då nästa äventyr skulle börja. Men det återkommer jag senare till i detta inlägg. Jag tog vid flera tillfällen min picknickkorg & drog ner till min lilla oas nere i mellsta på bryggan & låg flera timmar där & lyssnade på musik i solen & bara tänkte. Fick besök av mina fantastiska vänner Jessica & Alexander från Småland med sina härliga barn. De bodde här uppe i 4 dagar & vi myste mest runt. Plockade jordgubbar i Västerby, badade i Leksands Sommarland, grillade & bara hade det bra. Underbart med sådan vänskap. Även om man inte setts på tokmånga månader så finns de alltid där. Sådan tacksamhet.
Mamma & pappa var upp & hälsade på några dagar & utan dem är jag halv. Att bo så långt ifrån sina rötter gör ibland ont, men att veta att de alltid ställer upp & finna där i ur & skur räddar upp mitt liv & gör att mina beslut alltid känns enklare. jag följer mitt hjärta & lever i nuet. Tacksamhet, enorm tacksamhet.
Augusti närmade sig sitt slut & sommaren på farmen hade varit en bra sådan.
Jag va trött när jag lämnade dalarna i September, det hade varit mycket som spelat in sen jag va hemma sist. Behövde ladda upp batterierna rejält, långt ifrån min vardag. 4v semester i Småland!
Brorsan & jag bokade en resa till Kreta igen i september. 1 vecka med sol, bad & massa slappdagar gjorde sig välbehövligt. Kom hem till Sverige igen med energi.
Lagom till min nästa stora utmaning!
Höst 2014:
Citat från min fb oktober: "När jag började på Romme Alpin 2007 endast 19 år gammal, så drömde jag om att bli precis lika duktig som mina chefer & kollegor på denna fantastiska arbetsplats så att jag någon gång i framtiden kunde få ha "min" egna toppstuga!!! Idag är det 2014, åtta säsonger senare & jag har fått lära mig så otroligt mycket under dessa år i arbetslivet! Jag är långt ifrån klar, för man lär för livet & de finns så många otroligt duktiga & kunniga kollegor att se upp till! Men ...det viktigaste av allt som jag burit med mig från min uppväxt & som jag fortfarande alltid kommer vara, är att alltid våga vara mig själv! -Ett stort leende på läpparna, ödmjukhet & glimten i ögat kommer man väldigt långt på när kunskapen ibland inte räcker till, för det gör den inte alltid, hur gärna man än vill!!
Så det är med hårt jobb, glädje, spänning & förväntan som jag berättar att jag har fått den fina äran att bli huvudansvarig för Romme Alpins nybyggda toppstuga även kallad våffelstugan!!! Jag ska göra mitt allra bästa för att försöka lyckas med denna stora utmaning!! -STORT TACK för förtroendet det värmer ordentligt i hjärtat!!"
Så här va den min stora utmaning kommande vinter säsong på Romme alpin. Fick förfrågan i mars 2014 innan säsongen dessförinnan var slut & jag behövde knappt fundera över detta. Det här är & har varit en av mina drömmar sen jag började jobba på detta ställe. En personlig utmaning, en chans att se vad man kunde klara av med de kunskaper man tidigare lärt sig under åren. det enda jag funderade över var hur hårt jag skulle ta situationen om jag misslyckades. Skulle jag klara resa mig igen & fortsätta vilja jobba inom samma branch ?!
Men nyfikenheten var större än rädslan & jag beslöt mig liksom de flesta gånger att hoppa. -våga utmana sig själv & följa hjärtat.
November: Hårt jobb med planering av stugan som nu stod på plats. En gigantisk sådan, vacker, rustik stenstuga på andra bergets topp med milsvidd utsikt. magiskt att få jobba med en sån förmån. Tillsammans med min högra hand C som skulle vara ansvarig för köket jobbade vi hårt med personal, inredning, menyer, priser, skyltning. Ja vi slet riktigt rejält där oktober/november/december.
26/12 va det premiär, våffelstugan skulle invigas & vi visste inte vad vi skulle vänta oss riktigt. Dagarna var rätt intensiva i början & jag minns inte så mycket faktiskt om jag ska vara ärlig. Massa intryck, upplärning, dels av all personal, men såklart sig själv. Allt va ju nytt, rutiner vi satt upp, hur funkade det när det va högtryck, flödet -hade vi tänkt rätt?, hur många behöver vi vara samtidigt när det är högtryck/lågtryck? , maskinerna funkar de som de ska eller behövs större kapacitet?, ja jisses va det va hundra bollar i luften samtidigt, samtidigt som vi hade öppet för säsong. Men det är sånt här som jag älskar & jag visste att det var rätt beslut som jag tog när jag tackade ja till detta. Att få forma sitt ställe till sitt "eget" & få det att fungera, det är det som lockar mig att fortsätta kriga på. Vi krigade på hårt allesammans, vi blev ett grymt team på 22 personer. Alla drog sitt strå till stacken & vi satte nya rekord på rekord. Vi jobbade efter 4 mål som jag & C satte upp innan säsong: antal sålda våfflor, antal sålda våfflor på 1 dag, tot försäljning ex & ink moms. Jag kan med glädje lycka & stolthet meddela att vi nådde alla våra 4 mål & lite till! :)
Utdrag från Fb februari:
"VI KLARADE DET!!!! Hela 1008 våfflor idag!!! -Yeeeay! Så glad & stolt!! Jag har helt klart grymmaste gänget!!
Tjohooo! :):) Bättre avslut på en lördag kunde man ju inte få!!! Nuharvinåttvårtdagsrekord!!
Motnyarekord!!!"
Utdrag Fb mars:
"We made it!!!!! :):) 40 000 våfflor so far!!!!! Wihoooooo så himla roligt!! Nu har vi nått våra mål!! Grymmmma kollegor!!"
Utdrag Fb April:
"Tänk att vi nu har styrt båten i hamn efter 5 månader på de böljande blå! Vi "byggde" den, seglade den & nu har vi sakta men säkert styrt den i hamn! Jag pratar såklart om vår kära VÅFFELSTUGA!!
Vårt fantastiska "hem" på berget! Vilket äventyr vi har fått vara med om! Att sitta i oktober & planera, strukturera, fantisera, & lite mer planering slutligen sitta med facit i hand, & känna att faaaan Vi gjorde verkligen det här så jävla bra! Att hitta den personen som... brinner precis lika mycket som en själv gör när man tackar ja till något är inte lätt, men jag ångrar inte en sekund att jag valde dig C!! En kollega som har minst ett lika stort tävlingshuvud som en annan, ett tempo av dess like, & ett engagemang 24/7! Då är det jävligt roligt att arbeta, det är väl därför vi haft en så himla härlig säsong! Vi satt var för sig & tillsammans innan säsong & satte upp mål & det visade sig att vi räknat & uppskattat mer eller mindre lika!! :):) 40 000 våfflor var ett av målen denna säsong! Vi sålde HELA 42 569 för att vara exakt! Helt magiskt egentligen, vi visste inte något, vi öppnade upp ett oskrivet blad, en ny restaurang, ett tomt skal som skulle fyllas med allt, inredning, & rutiner mm! -massa förväntningar! Vi hade ingen aning om hur "eftertraktade" vi skulle bli uppe på bergets topp! Vi fyllde dessa oskrivna blad med glädje, skratt, hårt jobb & en & annan tå, vi nådde dit vi siktade! -TILL MÅLEN :):) Nu kommer vår allas belöning - den efterlängtade semestern! Tillbaka till mitt sociala liv igen! Jag kommer sakna min fantastiskt duktiga vapendragare & alla härliga kollegor ! Men jag tro mig veta att vi nog ses snart igen!! Återigen, stort tack till er alla som gjort/ bidragit till denna säsong som varit en av de mest lärorika, utmanande men roligaste säsongen någonsin för min del, nr 8 i ordningen!
TACK, utan er hade det aldrig gått! -teamwork är så oslagbart!"
Nu så sitter man här 20 april på sin semester & har väl knappt fattat att vi lyckades. Fortfarande väldigt stolt, och det kommer jag nog alltid vara! Drömmen gick liksom i uppfyllelse och slutade lyckligt.
Att jag dessutom fick träffa människor som kommer vara mina vänner livet ut. Att jobba så nära & intensivt gör att man känner sig halv utan varandra. En tomhet som är så svår att förklara. Dagarna efter säsongen är alltid samma känslor. Tomhet, tårar, ensamhet. Det känns lite som att ta studenten igen fast man vet liksom inte riktigt vad som väntar bakom nästa blad. Tro mig jag vet vad jag ska göra i sommar, inte riktigt så menat men just att rutinerna försvinner, man drar undan mattan & helt plötsligt var de dära 100 dagarna slut & man vaknar upp & ens liv är i sina egna händer igen. Man fyller sina egna dagar med liv igen. Omställning deluxe, men jag har gjort det förut så jag vet hur jag reagerar, & vad som krävs för att hitta energi tillbaka igen.
Det bästa är att Vänskapen finns & att vi kommer att umgås även när det inte är säsong. Det glädjer mig!
På kort tid har jag nu berättat min vardag senaste 9 månaderna.
Återkommer snart med tankar från min vardag här & nu under semestern!
Massa kärlek
Linda
Svensk sommar!?
Ja vad ska man säga!? Jag hade tur med vädret när jag hade semester i maj! Juni månad bjöd inte på något höjdarväder direkt, regn, regn & åter regn. Man ska väl inte klaga eftersom man jobbar, men det betyder att mindre turister är sugna på att åka på utflykt på så vis så vill jag ha värme & sol så det blir MASSOR att göra. :) Juli nu & igår fick vi känna på lite värme igen, farmen fylldes till max med turister, så fantastiskt roligt att se att allt slit & planering man tidigare lagt ner nu fungerar, ger reultat, får besökarna att bli nöjda. Älskar att göra människor glada!
Våren har varit väldigt tuff då min bästa vän mådde riktigt dåligt och när de var som värst trodde läkarna ev att det va ett återfall av hennes cancer. Så en lång process med prover & medicinering kunde vi alla i hennes närhet andas ut 10v efter besked att hon va friskförklarad från sin cancer. !! Man tror man är odödlig tills man inser hur skört livet egentligen är! Från att vara den mest glada, spralliga, livsglada vän till en disktrasa! det tog hårt på mig att se henne må så dålig. Man stålsatte sig & tänkte att det här fixar sig, men för varje dag man va där & försökte sprida lite glädje, hjälpa till med vardagens sysslor, så tog det hårt på en när man kom hem. Nog för att man är en stark individ men fan alltså, jag va totalt slut sista dagarna innan beskedet. Trodde aldrig att man skulle påverkas så på det sätter som man gjorde. Men helt klart värt det, för det är hon mer än värd. Nu är man glad igen & det är så himla härligt att se henne på väg tillbaka till sitt vanliga spralliga liv igen! - systrar för alltid! <3
Så under denna period ovan insåg jag att jag måste ta vara lite mer på mitt liv. Måste leva lite mer här & nu, så jag tog vara på mina 3 lediga dagar och drog hem spontant till mitt Småland & familj. lillebror tog sin examen som elkonstruktör i Oskarshamn, så jag ville vara med att dela den dagen! Det va mycket bilåkande dessa dagar men helt klart värt det! livet här och nu. Vi va på sjön en heldag tillsammans i båten & bara snicksnacka om livet! Skönt att bara koppla bort allting och bara njuta av tiden tillsammans.
Som jag tidigare nämnt så har jag varit snäll mot mig själv i sommar då jag unnat mig mer ledigt & schemalagt mig varannan helg ledig. Lyxigt värre! Så nu nästa v 29 så kommer mina älskade vänner från Småland upp på besök. Min otroligt saknade Jessica & hennes familj! lilla filippa som nu blivit stor tjej hela 4 år & kasper som redan hunnit bli 3år! jisses, pausa tiden! Tillsammans ska vi spendera 4 dagar tillsammans här uppe i Dalarna. Så nu planeras roliga aktiviteter för fullt för både stora som små! :)
Veckan efter kommer mina älskade päron upp, ååååh va jag saknar dem. Det är jobbigt att välja vilket ben man ska stå på. Småland eller dalarna, klart man funderar mycket hur framtiden ska se ut! Vart ska jag bo?!
Men för tillfället lever jag i nuet, jag vet att de finns där no matter what, i ur och skur & det är jag nog väldigt bortskämd med. Föralltid tillsammans!
Storasyster & lillebror juni 2014
Så jag har många veckor att se fram emot nu i sommar, såklart ska jag ta mig iväg på lite småturer när jag väl är ledig. Man behöver inte åka långt för att upptäcka, dalarna bjuder på många fina sevärdheter.
Träningen, såklart, jag springer på i vackra mellsta! Nyper mig i armen då och då. Har börjat springa 7,5 km istället för 5 an då den är mer kuperad & förhoppningsvis ger lite mer styrkemässigt & konditionsmässigt. Tyvärr har jag känt av senfästet i knät senaste två gångerna och bör väl ta kontakt för att se så allt är rätt så man inte gör samma misstag igen! Men jag håller tummarna för att jag får fortsätta med att ha ett aktivt träningsliv igen! Såklart måste jag nästan berätta det bästa på länge, jag kunde vara med och spela brännboll i förra veckan. Har ju inte vågat göra något som har med sporter & lag att göra då jag ger mer än vad jag vågat utsätta benen för, men nu hoppade jag & det enda jag kände av var grymt härlig träningsvärk i låren dagen efter! åh fantastiska känsla!
kärlek från en nöjd tjej med båda fötterna på jorden!
VIPS, SÅ HADE 4 VECKOR GÅTT...
SEMESTER, ja det va det som väntade på mig sist jag skrev! 4 veckor med semester, och idag är det sista dagen på den!!!!! Jag kan inte säga att det har gått fort, eller jo det kan jag, men jag har hunnit göra det jag velat & hunnit att göra ingenting som också va inplanerat! Så det är nu med laddad kropp & huvud som jag sitter här hemma i lägenheten & mer eller mindre väntar på att få gå & jobba imon! Känner mig lite som en skolflicka som ska få gå till skolan första gången, lika förväntansfull är jag. Massa nya utamningar & projekt väntar även denna säsong, Kan knappt bärga mig! Det kommer bli ett bra år det här, det måste bli ett bra år på alla sätt och vis, det är upp till mig att det blir det! Du påverkar ditt egna liv, & nu förtjänar jag det.!
Tillbaka till semestern, jag hade flyt med vädret. Tog bilen hem till Småland några dagar efter avslutningen på Romme. Väl hemma landade jag på en gång. Annars brukar det ta ett tag innan jag kommer ner i varv, men denna gång föll allt på plats. Fantastisk känsla. Inget som gnager sig fast som man måste fundera över utan jag bara va här & nu! Första veckan som alltid vill jag bara vara hemma själv, inget inplanerat utan bara ta dagen som den kommer. Strosa omkring i skogen, äta långfrukost, kramas med Mizzan, träna, lära sig ha "tråkigt" dvs att inte göra något. Det är så mycket svårare än det låter. Men det är värdefullt när man väl lyckats med det.
Haft så himla bra dagar med träning, kunde knappt tro det när jag åkte hem, men lite träning varje dag, har gett otroliga resultat. Det märkte jag idag när jag va på gymet för första gången igen sen innan sem. Jag är så mycket starkare överlag i kroppen, känns mer stabil i varje övning. Så tacksam för det. Har varit allt från lite chins i trädgården, till lite övningar utan redskap, dvs man använder kroppen istället som tyngd! :) såklart har benen fått springa av sig i spåret. Åkte på en tjing i muskelfästet första löppasset, tror att det va något kallt när jag löpte, så borde såhär i efterhand värmt upp lite bättre. Men man lär så länge man lever.
Så nu är det bara att fortsätta härifrån, så hoppas jag sommarens träning kommer ge fina resultat!
Vänskapen är för mig otroligt viktig & det är alltid med ett stort leende som jag åker ut till mina vänner där hemma & följer deras liv & verklighet. Jag blir så glad att de mår så bra, att se deras drömmar uppfyllas är något jag lever länge på! Små saker i vardagen gör verkligen stor skillnad, kämpa på, ni kommer lyckas!
Det har blivit några turer med motorcykeln längs vägarna, mamma & jag har hunnit umgås, vi har varit i Ullared, som är ett måste när man är hem, besökt mormor vid graven, har haft turen att lyckas sitta i bikini redan i mitten av april, då sommarvädret besökte smålandet. I två veckor hade vi ca 22 grader i luften & termometern visade 30 grader i solen. Ja då mådde man bra kan jag säga. Speciellt när man hörde från vännerna att de hade blåst & rusk här uppe i norr! Skadeglädje är den bästa sägs det ;)
Så det va med en fullpackad bil som jag lämnade Småland förra veckan. Stort tack till er min älskade familj & fina vänner att ni ställer upp på mig när jag kommer ner, utan er är jag halv! <3
Galet när jag tänker tillbaka, jag är smålänning men har inte bott där på 7 år, borde egentligen inte känna mig hemma med tanke på så lång tid, men eftersom ni alla är som ni är, ni står där med öppna armar, ett leende & önskar mig välkommen hem, så kan man ju inte annat än känna sig hemma. Underbara ni smålänningar!
Jaaa när man tänker tillbaka på dessa veckor är det med ett leende & en bra känsla i magen som man kastar sig in i en ny säsong med massa roliga utmaningar!!!
Massa kärlek till er alla från mig!
Vårväder & penicillinkur är inte en bra kombination!
Strålande sol denna torsdag & man bara myser när man tittar ut genom fönstret. Det ser så varmt ut & om man sitter i lä så värmer det mina vita kinder.
Låter som en inledning på en bra bok, men tyvärr är inte slutet lika bra! Har varit förkyld en vecka som bröt ut i bihålsinflammation som följd. Tungt huvud ömma kinder. mycket sömn & trött kropp. Penicillin va enda utvägen vilket jag alltid drar mig för. Det betyder 10 dagar utan träning. :/
Men som sagt vissa saker klarar man inte att reda ut på egen hand. Så nu är det bara att härda ut. Är faktiskt piggare idag nr 2 på kur. Har sovit väldigt mycket under gårdagen vilket resulterade i att jag va upp i ottan & hade sån baklust så jag gjorde blåbärsbullar på småländska blåbär innan ens slagit 10,00 :) . Mums.
Dagen har varit skön, storhandlat & bara myst runt. Nu väntar jobb 5 dagar innan 2 dagars ledigt & därefter är det ynka 3 dagar kvar av säsongen. Ofattbart.! Ska bli skönt att få ta bilen & köra bilen hem i solsken & fira lite ledighet.
Påsk, sol, familj, träning, vänner väntar!!! så efterlängtat!
Vårkänslor i luften & nu hoppas jag att jag blir frisk fortare än fortast!!
Kärlek från mig till er !!
// Linda
En väldigt speciell dag!
Sist jag skrev befann jag mig några dagar hemma i Småland för att ladda batterierna & idag är det ca 3v tills jag drar söderut igen för att ladda upp dem igen. Endast tre ynka veckor kvar av vintersäsongen 2013/2014. Det går så sjukt fort, dagarna springer iväg & jag har så fantastiskt roligt. Säsongen har trots den gröna varma vintern varit en av de bättre säsongerna på jobbet. Vi har ju så grymma medarbetare som fixar snön så himla bra. Det har varit mycket besökare, som varit väldigt fikasugna! Att fika är nu en livsstil! Jag ser till mig själv & inser att jag fikar mer eller mindre en gång varje dag! Att sitta ner med en god kopp kaffe betyder väldigt mycket för mig. Det är nästan som att träna fast stillasittande ;) På något vis mår jag väldigt bra av det. Har en kalasbra gäng i mitt cafe som dagligen sliter hårt men sprider så mycket glädje & energi. Högt i tak & glimten i ögat, det kommer man långt på! :)
Efter 6e april finns det en hel del att fundera över, nya framtida utmaningar att ta ställning till! Spännande men otroligt nervöst. Mer om detta när det blir aktuellt.
Semester 7april & det ska bli så himla skönt. Lite strödagar hinns med på farmen men annars ska jag försöka ta tag i inredning i min lägenhet, ska förverkliga mina planer & drömmar med möbler & design. Ska skriva in mig på körskola! Känns jättenervöst men väldigt spännande. Jobbigt att vara nybörjare, men om man ska börja någongång så lär man inse att man få vara det. Tänk va stolt jag kommer vara när jag klarar det! Glädjetårar bara jag tänker på det. Då ska jag åka hem & plocka upp min pappa & dra iväg på de smålänska landsvägarna! Keep on dreaming. :)
Såklart blir det några veckor hemma i Småland med nära & kära.
På tal om min familj så har mina tankar & tårar idag gått till min fina fantastiska mormor som för idag för ett år sen lämnade oss. Lika overkligt idag som då. Minst en gång i veckan tänker jag på att jag borde ringa henne, men inser att telefonlinjerna till himlen inte är uppfunna ännu! :/ såklart kommer hon alltid finnas i mitt hjärta & jag hör fortfarande hennes röst i mitt huvud & det är en skön känsla. You are Always in my mind!
Strutsdax början av maj, nytt gäng, nya utmaningar, nya utmärkelser, nya spännande dagar att fylla med liv. Vad som händer och sker där återkommer jag med när det närmar sig. vad jag vet är att vi kommer ha en grymt stor säsong även där!
Jag själv har varit otroligt frustrerad senast veckan då jag fick en förkylning vilket innebär att jag inte kunnat träna. Hade sett fram emot mina soliga varma löpturer, men istället kunde jag knappt vara ute & gå eftersom den satt i luftrören. Hemska känsla. jag vet att det är en bagatell med tanke på mina tidigare år utan träning, men att inte få träna gör att jag mår dåligt. Träning ger mig så mycket energi.
Har varit lite sämre med träningen nu i februari & mars med tanke på allt jobbande med från och med imorgon blir det lugnare igen & jag ska ta tag i gymet imon efter jobbet. Längtan är stor. Abstinensen ännu större...
Allt ont har något gott med sig, och förra veckan hade jag min saknade lillebror på besök här uppe & vi hade tre dagar tillsammans varav 1 i skidbacken. Jisses fyra år sen jag stod på skidorna senast & knäna skötte sig så himla bra. Tror att det faktiskt kan bli ett åk till denna veckan. :) Att få ha lillebror hos mig gav mig massa energi & pepp. Att inte kunna träffa varandra oftare än vad vi gör, gör en både starkare men ger en även ångest. Ångest över att man prioriterar att bo så himla långt ifrån sin familj, sin kärna. men om jag ska tänka så, så börjar jag gråta och inse att jag inte vet vart jag är påväg. Så jag tar ut det positiva i det hela & är tacksam för min fina familj & att vi har en stark riktigt stark relation till varandra tack vare avståndet. Allt ont bär något gott med sig....
Nåja, dumt att klaga!
Nu hopp i säng för ännu en spännande dag i mitt cafe!
Massa kärlek från mig!!
En dag i backen med bror!
Vårkänslor!!
Trött tjej!
En vacker himmel dagen till ära! Älskade mormor!!<3
Liero
Mellanlandar i mitt Småland <3
Hej fina ni!
Ett kort inlägg innan tåget mitt går upp till Dalarna igen!
Innan jul fick jag för mig att jag ville åka hem, hem till min fina familj & mina älskade vänner. Ladda batterierna & tanka kärlek innan det är dags för säsongens tuffaste veckor. 3 dagar kvalitetstid, kort väldans kort, men så otroligt värdefullt.
Nu sitter man här med samma känsla, förvirrad, tom, vemod, ångest. Ja ni vet ju nu med tanke på att det alltid är samma. Funderar varje gång när jag ska åka på om det är värt det, gör jag rätt val. När vet man ?
Jag kommer inte få något svar i nuet, det kommer säkert om 10 år när man ser tillbaka på tiden & säger, just ja så kom det sig att jag gjorde si eller så....Då tror jag att man känner om det va rätt eller fel.
Nu går allt på rutin helt enkelt, för att mitt vuxna liv finns uppe i Dalarna. Det är där min vardag just nu är. Jag trivs otroligt bra, så just nu kanske det är rätt!?
Ååååh massa svammel igen, men det är just därför denna blogg existerar, min blogg, mina tankar & mina funderingar.
Vintern, ja den har varit en grön sådan med massa plusgrader vilket har resulterat i bra resultat med min träning. Jag är stolt över mig & när jag ser resultatet så vill jag bara kriga på ännu mer. Jag är tokglad över att jag kan leva detta liv som jag gör. Träning är återigen en stor del av mitt liv & det kunde jag aldrig drömma om för 4 år sen!
Sista dagen på strutsfarmen för 2013 va i mitten av december. Har jobbat lite extra där efter det med vår rekrytering inför nästa år, så det känns som vi ligger bra till. Sahlins Struts var även med i tvn på tv4´s program Sveriges skönaste gårdar. Ett väldigt fint program där man va stolt över sitt jobb. Alltid nervöst att inte veta hur tv vrider & vänder på sina inspelningar. Resultatet visste vi ju redan då det spelades in i somras, men hur de skulle presentera oss va man lite nervös över, men som sagt, riktigt fint program med massa glädje,-Tummen upp för det!
Nu bär det upp igen till mitt snöiga Borlänge & mitt fantastiska jobb Romme Alpin, som nu för fullt jobba med att ta hand om all den nya snön som kommit. Nu ser jag fram emot fulla veckor med skidåkare som vill njuta av den fantastiska anläggningen som vi faktiskt har! Förhoppningsvis är de fikasugna också för även i år så har jag hand om caféet på nedre plan! Ett roligt arbete där hårt slit kombineras med utveckling. Då trivs jag som bäst!
Nu lär jag nog krama om min älskade lilla prinsessa en sista gång innan jag beger mig ut i det snöblåsiga vädret ner till stationen!
Ta hand om er tills vi hörs nästa gång!
Massa kärlek från en smålänning med halva hjärtat i Dalarna!
<3
Ett ruggigt Borlänge men ett varmt hjärta!
Då va det dags igen, en liten uppdatering från min vardag! En grå sådan vädermässigt, 0 grader &massa dis & råkallt. Men på något sätt så känns det inte så trist som det oftast brukar när denna november månad smyger sig på. Tror det beror på den långa & fina höst vi haft. Precis hemkommen från ett löppass i Mellsta, underbart att fortfarande kunna springa utomhus fortfarande. Ingen is, inget fruset underlag.!!
Lite segt om jag ska vara ärlig, är egentligen ingen morgonmänniska när det gäller träning, men försöker byta den rutinen. Lite sega ben & svårt att komma in i andningen, men det är bara att kriga på, skam den som ger sig.
Lite segt om jag ska vara ärlig, är egentligen ingen morgonmänniska när det gäller träning, men försöker byta den rutinen. Lite sega ben & svårt att komma in i andningen, men det är bara att kriga på, skam den som ger sig.
Ledig söndag & det känns så välförtjänt. Är mycket jobb nu, både på farmen & på Romme. Bestämde mig när jag va i Småland för att köra en säsong till på Romme Alpin, kombinerat med Sahlins Struts. Varför byta när man fortfarande trivs med det man gör!? På Romme har vi nu haft rekrytering/ anställningsintervjuer & på farmen har vi haft massa bokningar & event. Working hard for the money ;) Så i fredags när jag kom hem stupade jag i soffan & somnade inom en timme. Igår lördag va det nästan ännu värre. Somnade innan kl 21, känns lite tråkigt faktiskt, men sömn va det enda som behövdes för att få mig att bli människa igen. Så i morse vaknade jag med tuppen kl 7. Pigg & alert så det vart en långfrukost & storstädning innan kl slagit 9. :) hejja mig!
Annars är livet sig likt tycker jag, försöker avvara mer tid till träningen vilket givit fint resultat. Har på något sätt sedan semestern försökt att unna mig lite egen tid & göra små saker som jag tycker är roligt. Oftast så gör man allt för alla & glömmer bort sig själv. Men det är om inte minst lika viktigt, att skämma bort sig själv.
Drömmen om att spela fotboll igen har smugit sig tillbaka, och jag funderar på om jag ska våga sätta på mig fotbollsskorna & pröva, för att se vad benen säger. Är det värt det, är den frågan jag nu ställer mig. Men kan lixom inte släppa tanken på det. Jag lever på hoppet än så länge när det gäller detta. Har ju ett antal månader på mig att bygga upp kroppen ännu mer för att förebygga skador igen. Gym säsongen börjar smyga sig på, men jag har sagt till mig själv att så länge jag kan träna ute så ska jag göra det. Det är ju inget som slår det. Men problemet är ju att det blir så mörkt ute nu så man hinner knappt hem från jobbet innan det är svart. Lite svårt att få ihop träningen med jobb då. Men jag kör på så länge det går. Men klart man längtar efter att på pumpa lite muskler igen, det är härligt att se resultat & det gör man verkligen när man bygger kropp. :)
Har väl inte så mycket att berätta egentligen, mer än att jag är tacksam över livet just nu. Mycket uppskattning från olika håll & jag får hålla på med det som jag brinner mest för. Sänder massa kärlek till er nära & kära som alltid finns där för mig & ni vet att mitt hjärta alltid kommer finnas där för er när ni som helst behöver mig! <3
Stolt över mitt resultat. Hårt slit lönar sig men jag är långt ifrån klar. Bara att kämpa på! <3
Så mitt ord till er alla: fortsätt kämpa för att nå just dina mål, sätt upp drömmar & tillslut kommer du nå dem!
Inget är gratis eller lätt, det kommer ta tid, det kommer dyka upp motgångar, men du kommer lära dig mycket under resans gång. Det är hur man löser problem som är det viktiga. Men allt slit kommer du vara stolt över när du nått fram till din dröm. Keep going!
Massa kärlek från mig till er! <3
Linda
I will miss you all!
Imon är det dagen d, då jag ska bege mig norrut igen.
Usch samma känsla varje gång jag ska åka. Panik, tårar, ångest....
Jag är verkligen så sämst på det här med att säga hejdå, det går inte att stålsätta sig.
Men jag är så oerhört tacksam för mina 4 veckor här hemma med familj & vänner. Jag har kommit ner i varv igen, har vilat ut, ägnat tid åt träningen & hunnit fundera en del & tagit några beslut. Så på så sätt känns det bra.
Klart jag saknar Dalarna, Borlänge, mina dalmasar & dalkullor där uppe, ni är fantastiska. Jag ser fram emot nya utmaningar nu i höst & vinter. Men just nu är det lite kämpigt att heta Linda.
Citatet" Love makes a house a home" stämmer så himla bra. Rent teoretiskt så skulle ju inte Småland längre vara mitt hem eftersom jag inte bott där på över sju år, men tack vare er ALLA som förgyller mina dagar här nere med omtanke & tid så känner jag mig lika hemma här som förr i tiden. Allt från när man är i byn eller i spåret eller ja var som helst så hälsar alla på varandra. Det är så himla mysigt & gör så himla mycket. Man är liksom inte bortglömd bara några år äldre ;)
Nu ska jag krypa upp i soffan med min familj & ägna de sista timmarna tillsammans innan det är dags för avfärd imon bitti.
Så återigen TUSEN TACK ni alla fina människor som jag har omkring mig, jag är så himla tacksam, ni är guld värda! <3
Massa kärlek från en ledsen men lycklig Linda.
Thats what friends are for
Glada ben glad Linda :) Äntligen efter ca 13 dagar är benen sig själva igen & jag tog mig en härlig löptur igår i strålande sol. Åh så mycket energi, jag mår verkligen inte bra om jag inte får träna. Mitt sätt att rensa & koppla bort allt runt om. Det är när man får tillbaka " smärta" man uppskattar
Hoppas ni alla har haft en strålande helg!? Jag passar på att bara mysa med mina nära & kära nu så mycket jag kan. Det börjar dra ihop sig nu mot avförd & det börjar även kännas inombords. Känner mig lite stressad, jag vet inte varför, men den infinner sig alltid. Lite småpanik över att jag inte kan stanna tiden. Inte ens jag kan kontrollera tiden ;)
Så helgen blev en familjehelg. Jag & bror va på bio o lördags kväll, den tredje filmen i snabba cash. Jag gillar verkligen dem, men jag tyckte slutet va lite väl konstigt. Så man kan inte sluta fundera dagen efter på hur varför det blev så. Ja ni vet ju att jag verkligen är en grubblare;) Söndagen va kalas väder, va ute och sprang som jag nämnde, pysslade lite med div inredning, från naturen. Hittade en stock som jag ska ha inne i hallen & hänga ljuslyktor i nu till hösten. Sen hittade jag även ett inspirationsuppslag om att göra en hösttårta av löv, rosor, & rönnbär som man sätter i oasis. Superläckert så det ska jag göra i helgen när jag kommer tillbaka till min lägenhet. Kan behöva piffa upp den när den nu när jag varit borta så länge. En höstkrans ska jag också fixa som jag kan sätta på min ytterdörr. Jag slänger upp lite inspirationsbilder när de är klara.
I torsdags träffade jag Tommy, min fantastiskt kloka vän. Alltid lika roligt att träffas & vi kan sitta i timmar & bara prata. Så himla roligt att följa varandra här i livet, hjälpa varandra & bolla tankar & idéer. Thats what friends are for.
Tack vännen för att du är du & kom ihåg att tänka lite mer på dig själv för det är du värd!
Idag är det måndag & jag & Mizzan tog sovmorgon, ja kanske lite för länge, för när jag vaknade hade jag väldigt ont i huvudet. Nu sitter vi här jag med en kopp kaffe & Mizzan njuter under lampan. Det är mulet, blåser rejält & känns inte alls något vidare. Det svänger rejält om man jämför med igår, då det verkligen va brittsommar.
I eftermiddag ska jag träffa min fantastiska vän Jessica & barnen bus Filippa & Kasper. Ska bli härligt att träffa dem en gång till innan jag åker norröver.
Imorgon ska jag ta en kaffe min andra fina pingla till vän, Anna. Eftersom jag inte ha möjlighet att komma hem de närmsta sju månaderna för att vara exakt så vill jag passa på att umgås & framför allt önska dem lycka till med sina kommande planer.
Är lyckligt lottad över att ha så fina vänner i mitt liv. Varje gång är jag lika ledsen när jag lämnar men glad inombords, för jag vet att vi ses/ hörs snart igen. Tänk er själva, vi träffas max 4 dagar per år, men jag skulle nog kunna säga att jag känner dem mer än vissa personer som jag träffar i min vardag. Vännerna försvinner inte, de följer med en oavsett var man är. Det är det som är ÄKTA vänskap, och det är den enda vänskapen man behöver.
Mamma & jag ska ta en eftermiddag ihop också denna veckan, bara umgås. Mamma betyder massor för mig, liksom min familj. Hon är som en bästa vän för mig. Jag har alltid tyckt det varit roligt att umgås med henne, det spelar ingen roll att hon är äldre än mig, hon har alltid varit med & umgåtts med mig sen jag va yngre. Jag är stolt över min mamma & kommer alltid finnas där för henne.
Igår tog jag avsked av min lillebror som nu reser bort med utbildningen nu denna veckan. Usch det är inte kul att säga hejdå. Jag är verkligen sämst på det. Min bror är en stor förebild för mig. En inspiration, men även en människa som har ett hjärta stort som en ocean. Ibland önskar jag att jag va lite mer som honom, inte den veliga egenskapen ;), men lite mer framåt. Att våga hoppa lite mer & göra det som faller en in just nu.
Pappa då, ja vad ska jag säga, vi är lika som bär, haha, det är nästan skrämmande har jag kommit fram till nu när jag varit hemma. :) Vi har väl haft våra diskussioner, men det slutar alltid med en stor kram för vi kan verkligen inte bli arga på varandra någon längre stund ;) Det är rätt kul det här med genetik, hur man ärver varandras egenskaper. Pappa du är otroligt bra, men kom ihåg vad jag sa till dig, jag är liiiiiiiite bättre ;) haha
Nåja denna veckan blir som sagt bara att vara & lägga sin tid på det som betyder något & faller en in.
Önskar er alla en fantastisk start på veckan!
Kärlek
Er Linda
I´ll be your clown....
När man tänker att man ska göra saker & ting rätt så blir det oftast alltid fel. Jag blir så ledsen över det, för hade man inte gjort det, så hade man klandrat sig själv för att man inte försökt eller investerat i det. Nu pratar jag i gåtor igen, jag vet. Men jag ska förklara så gott jag kan.
Eftersom jag kunnat träna mer & mer nu vilket är jätteroligt & jag mår så bra över det, så behövde jag investera i nya stödstrumpor för det är min hemlighet till glada & friska benhinnor. Jag har ju såklart några par, men tänkte att jag skulle ligga steget före & ha några extra eftersom några börjar bli slitna nu efter sommaren. Vuxenpoäng, ja !
I torsdags & fredags flyttade vi lillebrors alla saker till nya lägenheten & jag hade såklart ett par av de nya stödstrumporna. Vi höll väl på att flytta & grejja i ca 10 timmar den kvällen. När jag kom hem kände jag att det va en "molande" värk i mina benhinnor, vilket inte alls tillhör vanligheterna längre. Jag funderade länge på vad det berodde på eftersom jag i vanliga fall brukar jobba & stå så långa pass. Har inte känt av någon smärta på över 1 år. Såklart blir jag lite orolig & smörjer in benhinnorna på kvällen & preppar dem i förebyggande syfte. Dagen efter va det dags igen med ännu en flyttdag. Jag hoppade i mina stödstrumpor igen & fortsatte med flyttandet. På eftermiddagen kände jag att jag inte kunde stå längre. Det gjorde liksom ont & jag beslöt mig för att åka hem till Hovmantorp igen. Besviken satte jag mig på sängkanten & förstod ingenting. Ledsen & rädd att jag förstört mina ben igen över något jag inte ens vet vad jag gjort för fel.
Söndagen låg jag i soffan hela dagen, vågade knappt gå eftersom jag ville vila benen i förebyggande syfte, återigen med stödstrumporna. På kvällen kände jag fortfarande denna molande värk efter en hel dag på soffan. Jag körde värme & kyla & preppade med liniment som jag gjorde när benen mådde som sämst. Ledsen ännu en kväll över att inte veta varför det gjorde ont.
På morgonen när jag vaknade beslöt jag mig för att ta på mig mina " gamla" stödstrumpor. Jag kände direkt efter någon timme att det blev bättre.
Så problemet var alltså att jag hade stödstrumpor som tydligen inte passade mina ben. Så då kommer nästa fråga, hur vet man det innan ?? Så där fick man alltså för att man skulle vara duktig & investera i några nya par stödstrumpor. Så idag tisdag sitter jag med " gamla" stödstrumpor i två ben som knappt har någon molande känsla kvar. Phu! Blir att sitta stillla utan träning några dagar till för att vara på säkra sidan. Tänk va man kan ställa till med problem utan att man ens vet om det. Jag kommer aldrig våga byta märke på mina strumpor framöver.
Idag fick jag mig en riktig överraskning då jag hade ett paket i brevlådan här hemma.
Rosa fina träningskläder från min fantastiska vän Malin Anundsson. Man blir så glad att ha såna vänner i sitt liv där de uppskattar den man är & vad man gör. Det är ju det som vänskap handlar om, att finnas där & stötta & bolla idéer med varandra genom allt. TUSEN TACK ännu en gång vännen min.
Igår satt jag på fm ute i solen, denna gång inte i bikini dessvärre.;) Har haft tur med vädret här hemma, väldigt soligt & fint, dock börja det bli lite kallare även om solen värmer. Satt & lyssnade på även en podcast av P3 dokumentär & denna gång handlade det om Militärligan. Så spännande, men helt sjukt att sånt händer. När jag satt där & njöt kunde jag inte låta bli att ta en bild över hur vacker hösten verkligen är. Detta träd gav mig så mycket energi. Så vackert.
Tänder kaminen på morgonen nu så man får upp lite värme i huset. Vilken magisk känsla det är. Så himla mysigt. Hade velat ha en sådan i min lägenhet också. Jag vet inte hösten ger mig både energi & glädje men också lite vemod. Jag gillar inte alls när det blir mörkt. Jag tycker allt blir så ödsligt på något sätt. Inga människor är ute, det är inget liv på något sätt. Dagarna känns så korta, det är mörkt när man går till jobbet & mörkt när man kommer hem. Jisses va positiv jag va nu kände jag. haha usch nä bara att passa på att ta vara på ljuset som fortfarande är här!
I morse när jag vaknade såg jag att mitt favoritband Stiftelsen släpper en NY singel innan albumet kommer sista oktober ! :) - Så himla bra texter som berör.
Kom ihåg att varje gång du sårar någon har den personen för varje gång svårare att lita på & släppa in någon i sitt liv.
Varför ska det vara så svårt för vissa människor att vara ärlig & sig själv ALLA gånger?!
Vill man inte bli älskad / omtyckt/ respekterad för den man är & inte för en illusion man målar upp.?
Tänkvärt, att kanske fundera över.
För mig är det självklart.
Tro, hopp & kärlek
Er Linda
Update
Vaknade till ytterligare en strålande soldag. Känns som att denna hösten borde vara en av de finaste på länge. Jag läste av vänner på deras FB att i dalarna hade varit minusgrader & skrapning av bilrutorna. Jisses tänkte jag, jag kollade på termometern & kl 11 va det bara 11 grader i skuggan. Konstigt tänkte jag & gick ut på verandan i solen & tittade på temperaturen där 20 grader!!! Tänk va solen värmer, vilken skillnad. Man märker direkt när solen går undan att det blir iskallt. Hösten är verkligen här. En vacker sådan med sol. Hoppas det håller i sig ett tag till. Jag tog långfrukost & satte mig i bikini i solstolen & bara njöt av värmen. Bara att passa på så länge man kan.
Runt 16 kom min barndomsvän Jenny & hälsade på över en fika. Så himla kul att vi återupptagit kontakten igen. Vi delar så många minnen sen barnsben, vi satt & skrattade i flera timmar om allt vi hittade på som små. Vi kollade i fotoalbum & småfnissade åt våra frisyrer & kläder ;) . Jisses, vi fick verkligen vara barn när vi va små. Vi var ute jämt, byggde kojor, gungade, vi hittade jämt på saker ute. Inte som dagens barn tyvärr som tvingas bli vuxna långt innan de ska behöva. Sorgligt nog gled vi ifrån varandra under tonårsperioden. Men så himla kul att nu kunna umgås & prata igen efter så många år.
Imorgon är jag storasystern som skall bära flyttkartonger,städa & fejja. Lillebror flyttar nämligen från sin lägenhet till sin nybyggda. Så kommande dagar "jobbar" jag som LindasflyttstädAB ;) Skämt och sido, men det är kul att äntligen kunna hjälpa till. Jag som alltid är så långt ifrån när mina nära & kära väl behöver lite hjälp.
Lördagen hos mina bästa vänner va kalas trevlig som alltid. :) Så himla roligt att träffa er igen, få krama om er & höra om hur ert liv rullar på med utmaningar & vardag. Nu bla om era kommande hem & era framtida planer med renovering & projekt. Det gör mig alltid så glad för då kan jag se det framför mig ni berättar i telefon hur ni gjort si & så. Är så himla glad för er bådas lycka <3
Att kunna sitta där med er & känna som om det var igår, är magiskt. Vi börjar alltid prata där vi slutade sist.
Jag är otroligt lyckligt lottad över att ha er i mitt liv. Jag vet att jag alltid kan ta upp luren & ringa upp er & prata om allt. Vänskapföralltid. <3
Söndagen va dessvärre ingen rolig dag. Vaknade upp på helt fel sida. Det är inte många dagar på året som jag är på dåligt humör. De är lätträknade om man säger så. Men i söndags, ja då va allt fel, käpprätt åt helvetes fel. Jag kan inte sätta fingret på det, men det lixom blev bara fel vad jag än gjorde. Blev ledsen på mig själv för jag sa saker & ting spydigt. Fräste som en kobra & bara va allmänt nere. Jag blev så frustrerad på mig själv för detta är inte alls mitt rätta jag. Tog på mig träningskläderna för ett monsterpass. Behövde rensa huvudet, & ta ut energi. Men jag blev inget gladare. Jag va verkligen nere på botten. När jag vaknade morgonen efter var jag som tur var mitt rätta jag igen. Fy för sådana dagar, när man inte vet varför man är nere. Tur de är få av dem.
Måndag & tisdag var riktigt slappa dagar. Va in en sväng på farmor & farfars grav. Farmor som skulle fyllt 84 år idag. sen blev det lite bakning & träning. Men det är så skönt att bara vara.
Kom & tänka på att det redan har gått 2 veckor. På ett sätt känns det som en evighet sen jag lämnade Dalarna, vilket är bra för då har jag verkligen tagit det lugnt & kommit ner i varv. Hämtar mer & mer energi nu för varje dag & jag gissar på att tiden nu kommer gå fortare ju mer energi man får, för då har man ju ork att hitta på saker & träffa sina vänner.
En glad Linda på långpromenad med mamma ! Hämtar massa energi på mina träningsrundor.
Kunde inte låta bli att köpa dessa, Fötternas nya kavaljér i höst :)
Bara att njuta av att man fortfarande kan sitta ute & fika. :) Hösten är så vacker!
Bara att passa på medan solstrålarna värmer & ger lite färg!!
Kom ihåg att njuta lite av varje minut som gör dig påmind om rastlöshet. Att bara vara lite är nyttigt. Man behöver inte alltid göra något hela tiden. Njut av det! Lätt att säga, jag om någon vet, men man kan faktiskt bli bättre om man ger det en chans. Man kan inte bara kötta på i 110 % hela tiden. Vi är ju människor inte robotar.
Kram & kärlek från en "klok" blondin ;)
<3
This is my life
Tisdag 17/9
6 månader sen min mormor blev en ängel. Från det att jag vaknade till jag gick & la mig låg det sorg i luften hela denna dag. Jag åkte till graven runt lunch, jag visste att det skulle bli jobbigt, tårarna rann långt innan jag ens kommit dit. Bara jag såg kyrkan så brast det. Minnen från 6 månader gjorde sig påminda. Fina fina mormor.
Graven va fylld med vackra blommor, jag la min hjärtan krans där som jag tillverkade i söndags. Satte mig ner & bara pratade. Pratade om allt med henne, som om hon satt mitt emot mig. Det kändes så himla verkligt. Hon va där bara det att jag inte kunde se henne. Jag önskade att vi hade suttit i hennes kök som vi brukade göra & dricka varsin kopp kaffe & fika på massa bakverk som hon gjort. När jag lämnade kyrkogården va jag helt tom. Tom på känslor & energi. Jag försökte torka bort tårarna som rann längs kinderna, borsta mig om knäna & resa på mig igen. Livet går vidare & jag vet att hon hade sagt det till mig om hon sett mig sådär. Jag behövde göra något för att komma på andra tankar så jag åkte till Börjes. Ett varuhus som vi handlat hundratals gånger på sen vi varit små. Jag va inte direkt shoppingsugen även om shopping brukar vara bästa terapin. Istället tog jag mig en fika i deras café. Jag köpte mig en räkmacka, en kaffe & ett aftonblad. Där satt jag i någon timme & bara va.
" Wish you were here"
Onsdag 18/9
Mamma hade tagit ledigt idag så vi bakade bullar tillsammans på morgonen. Det är nått vi alltid gör när vi ska umgås, vi bakar. Kvalitetstid. Vi tog på oss träningskläderna & va ut på en långpromenad i det fina vädret som infann sig på eftermiddagen. Vi gick längs sjön på stigar & vägar man alltid gick på när man va liten. Allt är sig likt, men ändå så olikt sig.
Torsdag 19/9
En sjuhelsikes shoppingdag. Vi va upp i ottan, jag var mer sovande än vaken när vi satte oss i bilen 05,50. Vi hämtade upp brorsan & sen bar det av till detta ställe som gör att man går bananas på shopping. Ullared, jag finner inte ord hur jag ska beskriva känslorna när man går in i detta gigantiska varuhus. Jag blir helt lyrisk & vet aldrig åt vilket håll jag ska börja ! Men efter så många gånger man varit där så har man alltid en plan innan man går in. Dit ska jag gå först sen dit & dit för då undviker jag massa folk. Gaaaalet! Vi hade tur, det va inte alls så mycket folk, utan man kunde gå där i behaglig miljö & handla. Jag hittade en hel del inredning som ska bli kul att få sätta upp i lägenheten. Efter 6 timmar va vi nöjda & jag va helt slut när jag satte mig i bilen, jag somnade nästan på direkten. Det tar på krafterna att shoppa ;)
Fredag 20/9
Så fort jag slog upp mina gröna såg jag att det va klarblå himmel & sol. Jag kastade mig ur sängen & öppnade dörren & jisses va varmt & skönt det va. Jag tog min kaffekopp & slängde mig i hängmattan i bikini & där log jag nästan 3 timmar! Jag lyssnade på P3 dokumentär, sjukt vilka historier det finns som hänt egentligen. Vidrigt ! När rastlösheten väl smugit sig in drog jag på mina träningskläder & begav mig ut på en löprunda i detta fantastiska väder. Man får så himla mycket energi & (alla) ens bekymmer blir helt plötsligt så små att det knappt är några problem längre. ( Jag har väl egentligen inga bekymmer, men klart man alltid har något som måste lösas eller tankar & funderingar som borde funderas över). Väl hemma igen drog jag på mig bikinin igen & satte mig på balkongen för lite mer färg & värme!
Den som säger att man inte blir solbränd i september skulle sett mig. Jag va helt röd i ansiktet & kroppen hade fått brun & fin färg.
Idag är det lördag 21/9
Vaknade upp till strålande sol idag också. I eftermiddag ska jag ner till Hovmantorps Idrottsplats för att hejja fram grabbarna till 3 poäng. Har inte varit där på ca 8 år. Undra hur man kommer känna? Hela sitt ungdomsliv la man ju där. :) Idrotten har verkligen format mig till den jag är idag.
Ikväll ska jag äntligen träffa mina bästa vänner, Anna & Jessica. Vi är bjudna hem till Jessica i deras nyköpta hus. Ska bli så himla roligt att se det på riktigt nu. Ska bli så himla trevligt att äntligen träffas alla igen. Jag har sytt en sak som jag tänkte skulle kunna passa i barnens lekrum.
Dags att klä på sig lite & ut i det fina vädret!
" This is my Life"
Kärlek
Linda
Några kloka ord att fundera över.
Några kloka ord att fundera över. Svårt jag vet, men på något sätt funderar iaf jag alldeles för mycket på vad som händer om jag gör si, eller så, hur hade allt blivit om jag gjort saker annorlunda. Massa tankar om sånt jag faktiskt inte kan påverka just nu! Därför glömmer jag oftast bort att leva här & just nu! Så kom ihåg att även om du hade gjort ett annorlunda val eller något annat som du funderar över så lever du bara en gång & om nuet springer ifrån dig hela tiden kommer du ju bara ha massa minnen om saker & ting som du önskar att du gjort annorlunda istället för minnen som du ser tillbaka på med ett leende & tänker att där satt jag faktiskt & fångade dagen. Jag har några sådana minnen, men jag vill ha ännu mer. Att sätta sig ner & njuta av livet är ju lite som en gåva, lite lyx i vardagen. Det behöver inte vara nått avancerat eller dyrt, vi har ju alla olika visioner om hur man njuter av livet. För mig kan det vara allt från att sitta & dingla med benen i vattnet på en brygga i solnedgången till att kunna träna skiten ur mig, eller dricka gott vin i trevligt sällskap. Ni ser, helt olika saker kan få mig att njuta lite mer & leva lite mer här & nu i livet. Så att leva lite mer här & nu är något jag ska bli mycket bättre på, det är en utmaning, men utmaningar är till för att antas. :) Kärlek & pepp från mig / Linda 
Kärlek
God Morgon eller vad man skall säga! Klockan är efter 12 & jag har redan hunnit med tvätt, kaffemys med mitt lilla hjärta, fixat lite pappersarbete & ändå inte stressat. :)
Just nu sitter Mizzan & jag här & lyssnar på musik & bara slöar runt lite.
Frukosten har nog nu hunnit lägga sig i magen & jag tänkte ta ett löppass i det fantastiska vädret vi har här nere.
Imorse va det lite kallt när jag & Mizzan satte ut fötterna på altanen men nu strålar solen ikapp med mig! :)
Tänkte slänga ihop lite lunch efter träningen & sen sätta fart på gräsklipparen & ta med den ut på lite träning! Vad slår gräsklippning lixom! Vilken härlig uppfinning!
Igår kväll va det en fantastiskt vacker kväll, solnedgång & jag kunde inte låta bli att vara ute. Tog fram räffsan & började räffsa löv i vår 1100kvm trädgård. Harmoniskt & skönt. Att bara gå där & andas utan att behöva känna några måsten !
Tror nog jag även jag ska överleva att ha semester!
Puss & kram från oss! <3
Ps. va lite försiktiga med allt idag, det är ju trots allt fredag den 13e....Ds
